feliy

Ja.. hur har veckan varit kort sammanfattat?
Väldigt jobbig.

Har mått så jävla upp och ner dom senaste dagarna. Skit nervös från morgonen - till sena kvällen då jag pratiskt taget bryter ihop. Jag förstår inte riktigt, ska inte gymnasiumet kännas bra? Alla andra jävlar som jag har pratat med som har börjay gymnasiumet säger att de är så jääävla underbaaaart! Fått mängviss med nya kompisar och känns som att dom har kännt dom i flera åår! älskar allt och livet känns så underbart!

Jag blir så jävla irreterad. VARFÖR KÄNNS DET INTE BRA FÖR MEJ DÅ?

Jag antar att alla har ett jävla självförtroende. SLIPPER den här jävla ångesten som jag, bland annat har stått ut hela veckan med. Jag är så jävla livrädd att prata med nya människor och ständigt är nervös hela jävla tiden. Känner verkligen ingen lust att gå tillbaka till skolan, och när jag väl är där så väntar jag på att dagen ska ta slut.

men ska försöka ge dehär en chans, även om det för mig nu känns helt hopplöst.

Om man ändå hade ett jävla självförtroende SOM ALLA ANDRA....

Den här veckan åkte vi till borås (vilket jag och många andra tyckte va lite för tufft nu början av skolstarten) 6 timmar på buss ifrån klockan 2 på natten = ingen sömn. + gå runt i värmen + hungrig + JÄVLIGT TRÖTT = man deckar. Vilket jag typ gjorde medans alla andra beundrade alla djuren. Resan gjorde så att man helt enkelt tappade lusten.. menmen.

Känner mig rätt ensam, visst har jag börjat prata med några men känner mig fortfarande oerhört nervös. Har så jäävla svårt att öppna mig för nya människor, fast att jag mer än gärna vill visa vem jag är. folk måste tro att jag har nått jävla problem eller nått.

Men ärligt talat så har jag de.

Livrädd att vara bland nya människor.

och jag vet inte hur jag ska hantera de.

ensamheten driver oss till vansinne.

Godnatt.